Detta examensarbete handlar om hÄllbara stadsdelar. För att definiera och befÀsta hÄllbarheten hos stadsdelar anvÀnds idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor anvÀnds som verktyg i planprocessen och specificerar pÄ vilka grunder stadsdelen kallas ?hÄllbar?. En certifiering Àr ocksÄ en signal utÄt för att förmedla en trovÀrdig miljö- och hÄllbarhetsmÀrkning.

Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

I arbetet med att bygga den hĂ„llbara staden fĂ„r komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nĂ„ddes brytpunkten dĂ„ över hĂ€lften av vĂ€rldens befolkning var bosatta i stĂ€der. Den glo-bala urbaniseringen förutspĂ„s accelerera ytterligare och Ă„r 2050 förvĂ€ntas ca sju miljarder mĂ€nniskor vara bosatta i urbana omrĂ„den. För att finna effektiva lösningar pĂ„ de enorma utmaningar detta innebĂ€r, behövs nya sĂ€tt att tĂ€nka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel pĂ„ sĂ„dana verktyg Ă€r olika typer av hĂ„llbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus pÄ processen och systemets effekter. I studien har pÄgÄende BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn stÄr för en betydande del av miljöpÄverkan i Sverige idag och förhoppningen Àr att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar pÄ att det finns en vÀxande efterfrÄgan pÄ miljöcertifierade kontor och lokaler frÄn hyresgÀsten trots att innebörden Àn Àr nÄgot oklar.BREEAM Àr relativt nytt pÄ svenska marknaden och behöver fortsÀtta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra nÄgra större Ätaganden för att nÄ ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad hÄller en bra nivÄ miljömÀssigt, visar att företaget Àr pÄ vÀg Ät rÀtt hÄll och hjÀlper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas pÄ respekt utifrÄn den enskilde individens integritet och sjÀlvbestÀmmande samt i största möjliga utstrÀckning ge den funktionshindrade medbestÀmmande och inflytande över insatser som ges. Vidare Àr det verksamhetens ansvar att frÀmja jÀmlikhet, gÀllande levnadsvillkor och full delaktighet i samhÀllslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen pÄvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. VÄr uppsats syftar till att pÄ en strukturell nivÄ se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att frÀmja brukarnas inflytande och sjÀlvbestÀmmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment Àr ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar pÄ olika sÀtt för att frÀmja brukarnas möjlighet till sjÀlvbestÀmmande och inflytande..

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

SammanfattningMiljökraven pÄ varor och tjÀnster har idag slagit igenom pÄ allvar, vilket har pÄverkat handeln pÄ mÄnga sÀtt. Det har lett till att krav pÄ mÀrkning och information om varorna och tjÀnsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fÄtt större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod.I vÄr studie ville vi dÀrför undersöka om certifiering Àr det rÀtta verktyget för att företag ska bidra till en hÄllbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvÀndighet för att överleva pÄ marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansÄgs som lyckade företag vad gÀllde hÄllbar utveckling.Cheferna pÄ dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanstÀllningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebÀr att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid bistÄndsbedömning av en Àldreboendeansökan. VÄra frÄgestÀllningar berör det som sker i stadsdelarna vid bistÄndsbedömningen av en Àldre-boendeansökan utifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur uppfattas den Àldres behov?? Hur tillÀmpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsÀttningarna?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgÄtt frÄn en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju bistÄndshand-lÀggare frÄn fyra olika stadsdelar.