Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus på processen och systemets effekter. I studien har pågående BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av miljöpåverkan i Sverige idag och förhoppningen är att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar på att det finns en växande efterfrågan på miljöcertifierade kontor och lokaler från hyresgästen trots att innebörden än är något oklar.BREEAM är relativt nytt på svenska marknaden och behöver fortsätta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra några större åtaganden för att nå ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad håller en bra nivå miljömässigt, visar att företaget är på väg åt rätt håll och hjälper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.

Syftet med studien a?r att underso?ka gentrifiering i so?derort i Stockholms kommun. Den teoretiska utga?ngspunkten a?r ba?de produktions- och konsumtionsinriktade fo?rklaringar pa? gentrifiering. I arbetet utga?r jag ifra?n tva? fra?gesta?llningar.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjliga utsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet, gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser ut för att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelar i Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar. Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande..

SammanfattningMiljökraven på varor och tjänster har idag slagit igenom på allvar, vilket har påverkat handeln på många sätt. Det har lett till att krav på märkning och information om varorna och tjänsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fått större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod.I vår studie ville vi därför undersöka om certifiering är det rätta verktyget för att företag ska bidra till en hållbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvändighet för att överleva på marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansågs som lyckade företag vad gällde hållbar utveckling.Cheferna på dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanställningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebär att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika stadsdelar.

Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem.

Allt fler företag världen över certifierar sitt ledningssystem och intresset för kvalitetsstandarden ISO 9001 växer sig allt starkare. Trots den ökade populariteten kring ISO 9001 finns det dock studier som ifrågasätter om certifiering bidrar till högre kvalitet hos företag, detta bland annat på grund av att dokumentationskraven i standarden upplevs som betungande.Elektriska Installatörsorganisationen EIO, är en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. I början av år 2007 startade de ett projekt med syfte att underlätta ISO 9001 certifiering hos sina medlemsföretag. En testgrupp med fem pilotföretag fick stöd av EIO vid certifieringsarbetet.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka resultat ISO 9001 certifieringen har lett till hos EIO:s pilotföretag.Resultaten analyseras sedan genom att utreda vilka förutsättningar som varit viktiga för att pilotföretagen ska kunna uppnå en lyckad certifiering. Vidare undersöks även hur pilotföretagen själva har upplevt dokumentationskraven i standarden.

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram.

Efterfrågan på miljövänligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e år. Det har bl.a. lett till att system för miljömärkning och miljöstyrning av skogsbruk har utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för skogsbruk i Sverige : ? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..